Godkväll! Det är underbart att vara småbarnsförälder, speciellt när båda två sover för natten. Haha! Veckorna när david jobbar em brukar jag bära upp symaskinen och ha den i vardagsrummet så jag är nära barnen, då kan jag börja innan de somnar helt också. Är lyckligt lottad eftersom Thea somnat för natten samma tid som Charlie ända sedan hon kom. Just nu väntar jag på ett mönster jag har tänkt sy upp flera klänningar i så i väntan på det syr jag tygblöjor. Det är det nya, alla små avlånga spillbitar jag sparat på passar till det, älskar!  Det går fort, det blir bra och jag slipper köpa blöjorna. Hennes lilla rumpa blir så söt i dem 😊. Hoppas det blir tyg över från de fina tygerna som ligger i syhörnan och väntar på klänningsmönstret. 

Här är tygönskelistan just nu. Vilken tur att jag fick innestående tygpeng i morsdagpresent (det står alltid på önskelistan). Tyglycka.se

Efter det blev det en tur till hassle för att bli bortskämd av päronen. Imorgon taggar vi för studentfirande! 

Idag har David rivit garderoben där inne, den som så himla osmart var placerad bakom dörren. Blev oväntat stor skillnad när man kunde öppna dörren helt och hållet. Innan kändes det som rummet tog slut där, nu känns det betydligt större. Längtar tills jag får se hur det blir i slutändan 😊

Kom precis upp från källaren, har målat vårt nya soffbord. Fynda det på en loppis som låg brevid färghandeln när vi hämta tapeter till Charlies rum. Det var mörkbrunt men nu har vi slipat det och så målar jag det vitt. Ska även ha dekorplast i marmor ovanpå. 

Idag har jag börjat kika på tapeter till Theas rum, vi ska börja där så småningom. Just nu känner jag att jag vill ha en fondtapet med blommor, och sedan enfärgat resten av rummet, gärna något pastelligt. Men när vi kolla på tapeter till Charlies rum så ändra vi oss helt på färghandeln så håller det lite öppet. Jag vill i alla fall lasera golvet grått. Hon ska även få en ny garderob, hon har en inbyggd men den står dumt till och är dåligt utformad. Vi slår till stort på en gång och köper en rejäl paxgarderob som hon kan ha länge med hängande kläder och hyllor. 

Vi har även tankar på att låta barnen sova i Theas rum och ha Charlies rum som lekrum. De är för små för att egentligen behöva egna rum och vi tror att det skapar trygghet, jag tyckte det var jobbigt att sova själv som liten och de flesta vuxna föredrar ju att sova tillsammans. Märker vi att det inte fungerar är det ju bara att byta tillbaka och när någon av dem vill ha eget rum ändrar vi bara.  Vi gör därför om Theas rum till henne. En annan fördel är ju att man kan ha lugnare atmosfär i sovrummet och behöver inte städa lekrummet innan de lägger sig,  utan kan göra det i lugn och ro sen. 

Här är en favorit från Boråstapeter, har dock mer än en 😉... 

Dagen efter kom han tillbaka efter att ha lämnat Charlie på förskolan igen. Så fick vi vänta på ronden.. det tog lång tid precis som sist men när doktorerna väl kom fick vi komma in tidigt. Eftersom vi var oroliga över höfterna och det faktum att hennes ena fot var sne först så blev hon undersökt flera gånger utav två olika doktorer, men det var inte minsta tvekan om att höfterna var stabila. Så skönt!  Äntligen kunde vi åka hem!  

Hemma väntade storebror med mormor och morfar som inte kunna hålla sig denna gången heller haha. Farmor och farfar var sjuka och hade åkt hem innan vi kom så inte Thea skulle bli smittad. Jag gick upp först och krama om Charlie och sedan kom David med Thea. Charlie ville hemskt gärna hålla men vi vågade givetvis inte låta honom hålla henne helt så mormor och morfar fick turas om att hjälpa till. De var i alla fall väldigt lika, med lite skiljande drag, sedan uppfattar vi även Thea som mer feminin med långa böjda ögonfransar osv. Ska bli så spännande att se hur hon kommer se ut sen, om de kommer fortsätta vara lika. 

Kl 5 på morgonen var vi inne på förlossningen. Tydligen är jag ovanligt lugn patient på förlossningen för de trodde inte jag skulle få stanna kvar men det var öppet 5 cm redan. En gång när jag hade värk och öppna ögonen satt barnmorskan och titta på mig med huvudet i händerna svinnära mig. Så intressant var jag tydligen. David kände igen henne som en av dem som ledde föreläsningen vi var på med Charlie så hon tyckte det var väldigt kul att vi hade gått den. Efter det kom läkare in för att se om hon fortfarande låg med rumpan ner, det gjorde hon. Jag kunde typ inte äta normalt i slutet för hennes huvud tog sån plats så jag gick ner i vikt istället för upp. 

Till skillnad mot Charlies förlossning försökte de inte skynda på denna, de tyckte jag bara skulle ligga där med ctg hela tiden. David fråga om han skulle flytta bilen men det behövde han inte för detta skulle nog gå fort. Jo tjena, när klockan var 11 var jag sjukt uttråkad och ville bara att det skulle göra mer ont så det skulle hända något.  En timme senare gick min önskan i uppfyllelse och de fick hämta in läkare för att se om det var dags (det måste vara läkare med vid sätesförlossning). Hon måste sjunka ner 5 cm till sa hon. Trodde hon skoja för jag kände att nu är det snart dags. Tre värkar senare skrek jag åt david att trycka på den jävla knappen haha. 

Barnmorskan kom och så tryckte hon på larmknappen så det börja tjuta och så kom massa folk springandes. Våran favoritläkare som jag skrev om dök upp, David vart så himla glad. Jag var lite för upptagen för att bry mig just då. Han var med och övervaka den andra läkaren i fall hon behövde hjälp. Tre krystvärkar tog det så var hon ute! Det kändes typ bakvänt att få ut henne så, väldigt knasigt. De fick hjälpa till att vrida runt henne fär att få ut huvudet, såg jätte konstigt ut såg sa David. Överläkaren tog över det sista och när han höll upp henne mot oss var min första tanke "Charlie". Vi hade förstått att hon skulle ha samma näsa efter profilbilden på ultraljudet men de var ruskigt lika. Thea mådde jätte bra, både innan, under och efter förlossningen. 

Ska skriva lite om bb och Thea och Charlies första möte också en annan dag. 

Minns inte hur mycket jag skrev om det men barnmorskan på mvc upptäckte ju i alla fall i typ vecka 25 att magen växte dåligt.  Fick en återbesökstid två veckor senare och då hade inte magen växt något alls på den tiden. Så hon boka in oss på ultraljud dagen efter. Tack och lov hitta hon hjärtljud så vi visste att bebisen levde i alla fall men vi var ju svinoroliga. Speciellt dagen efter när man hunnit smälta allt. Jag minns att jag bröt ihop inne hos min närmsta chef när jag var där inne och skulle berätta att jag var tvungen att åka iväg en sväng. Ultraljudet visa att bebisen var liten men mådde bra, vi var tvungna att gå och följa upp så hon växte, ultraljud varannan vecka och ctg för att lyssna på hjärtljud varje vecka på specislistmödravården. De trodde dock att hon vägde mer än uträkningen visa för att hennes huvudform inte var samma som standard i magen, det var mer avlångt, precis som jag och Theas morfar har. Hon låg ändå en bra bit under nedre gränsen. 

Förutom att Thea var pluttig så hade jag jätte mycket migrän. I slutet hade jag migrän varje vecka. Blev dålig på jobbet flera gånger så de fick följa mig till tåget för jag var helt vimsig, såg typ inget osv. Det känns typ som man är under vatten, allt är lite oklart och det är inte lätt att koncentrera sig på att sätta sig på rätt tåg då. Till slut råka jag ha migrän en gång när vi var på sjukhuset och när de fick se hur dålig jag var fick jag andra piller. Hann dock inte använda dem innan hon kom och migränen sluta. 

När vi gick på alla de där ultraljuden såg de även att Thea inte hade vänt sig. Vi gick och vänta och vänta men hon vägra envist att vända på sig. Till slut sa de att om hon inte vände sig våga de nog inte göra vändningsförsök för vattenmängden var på gränsen och då skulle det bli planerat snitt. Jag ville verkligen verkligen verkligen inte göra snitt men det kändes ännu värre med sätesförlossning efter allt man hört. I alla fall, lagom tills jag vant mig vid tanken var det dags för nytt besök med ny doktor. Han tyckte inte alls att vi behövde snitta, det var inga problem med sätesförlossning, helt onödigt med vändningsförsök trots att det enligt honom inte var några problem med det heller. Jag och David var helt förvirrade och försökte ställa frågor som varför de andra hade sagt så då. Hans motivering till varför det var bäst var ungefär helt enkelt att det var bäst för att han tyckte att det var bäst. Till slut för att vi inte visste varken ut eller in bestämde vi oss för vändningsförsök, hade lust att både slå honom och börja gråta när vi gick därifrån. 

Vändningsförsök gör man på förlossningen. Vi var där hela förmiddagen eftersom de var andra mer akuta fall före. Till slut kom samma läkare vi träffa första gången vi var på specialistmödravården, det kändes genast mycket bättre då. Råka även vara chef över förlossningsläkarna. Det gick inte att vända på Thea, det lyckas bara i cirka hälften av alla försök. Men vi fick ställa hur mycket frågor vi ville och han förklara lite mer kring sätesförlossning och efter att vi gick därifrån kändes det mycket bättre! Efter detta behövde vi inte gå på mer kontroller för hon hade lagt på sig så hon låg på nedre gränsen istället för under, de trodde att hon skulle väga 2800 g som fullgången. 

Nästa del kommer i morgon! 

Idag har jag tänkt skriva om en sak som tagit upp mycket av mina tankar senaste dagarna, nämligen tygblöjor. När Charlie var liten tänkte jag också på det efter jag och brosan hade tygblöjor men eftersom vi bodde i lägenheten då kändes det så bökigt med tvätt osv. Nu finns inga ursäkter. Så jag har läst på massa om modeller, rutiner och fått massa tips. Nu är det två olika sorters blöjor på väg hit för att vi ska testa. David är lite tveksam till detta men det beror nog mest på att han inte är så insatt i hur det funkar än. Läste någonstans att det tar 500 år för ett barns blöjor att brytas ner, låter ju jätte hemskt! När man har tygblöjor behöver man typ 24 st och man reglerar storlek med massa knappar på blöjan så de kan ha samma hela blöjperioden. Kör man även med EC så blir det även mindre blöjor använda. Så ja, nu ska vi prova i alla fall. Tygblöjor är fina tycker jag med mer färg och gulliga mönster, men tar ofta lite större plats varför man kan behöva gå upp storlek i body tidigare. Annars känner barnet att det är blött så barn med tygblöja blir ofta blöjfria tidigare samt att det är mer skonsamt för bebisrumpan. Enda nackdelen är väl extra jobbet med tvättningen men det blir betydligt billigare. 

Föresten, EC innebär att man lär känna bebisens vanor. T ex brukar bebisar göra sina behov efter att de ätit och efter att de sovit. Om man då sätter dem på potta, handfat eller toalett och låter dem göra sina behov där så sparar man en blöja. Man ska även göra samma ljud varje gång så de lär sig att associera ljudet med aktiviteten så kan de kissa på kommando sen. Tycker detta är jätte spännande,  längtar efter paket ;) Charlie kommer också få prova, fungerar det bra får Thea hans blöjor också sen. 

Igår var vi på ultraljud igen. Mini har fortsatt växa på sin lilla kurva och fostervattnet låg på bra nivå. Den är dock liten fortfarande så får fortsätta gå på kontroller. Vi har träffat olika läkare varje gång och den vi träffa igår var nog bäst hittills. Vi fick reda på att den väger ungefär 1300 g. För att jämföra så står det på 1177 att bebis väger cirka 1800 i denna veckan, så det är 0,5 kg skillnad. Hon berätta också att man räknar procent från mittkurvan och att man kan ligga på -20% och det är okej, våran plutt ligger på -28% nu. Hon var också inne på spåret att det är mina gener som gör att bebis är liten men det kunde också vara helt utan anledning.

 

Just nu håller jag på att titta på bebiskläder i storlek 44. Känns som att eftersom bebis ligger på samma nivå efter att vi gått på specialistmödravården i 1,5 månad så lär den nog inte spurta och bli "normalstor" bebis i slutet nu när det är mindre än två månader kvar till bf. Så tänkte ladda upp med lite i alla fall i en storlek mindre. Men det är jätte svårt att hitta! Men det löser sig nog.

 

Hej!

 

I förra veckan var vi på tillväxtultraljud. Bebisen har växt som den ska, enligt sin egen lilla kurva. Doktorn sa "Det kommer inte bli någon lastbilsbebis, det kommer snarare bli en Mini Cooper-bebis" i ett försök att vara pedagogisk antar jag. Ironiskt att vi kallat bebisen för mini. Så mini kommer alltså troligtvis vara liten även som fullgången. De sa att det kunde bero gener, att bebis får min kroppsbyggnad? Jag var också liten när jag kom men jag var för tidig, dock hade mamma räknat ut att jag skulle komma tidigare och blev framflyttad, så kanske var det inte så tidigt som man trodde då. Blir intressant att se hur stor bebis är när den kommer ut. Det såg fortfarande ut som en lillasyster i alla fall.

 

Dock är det lite lite med vatten där inne, så vi måste fortsätta gå på kontroll varannan vecka tills vidare för att se så det inte blir ännu mindre. Det är ingen kris just nu men hon tyckte ändå att vi skulle fortsätta kolla så att det inte blir mindre. Var ledsen för det efter vi varit där, vi hade ju hoppats på att allt skulle vara bra nu och att vi kunde fortsätta som vanligt. Men det känns ändå bra att vi har koll och för varje vecka som går så växer bebis mer och mer. Börjar dock känna att vi nog måste börja göra i ordning en väska "i fall att", ska tvätta alla kläder och så. Bebis är pigg och livlig tack och lov, det är uppmuntrande!

 

Idag är det tio veckor kvar till beräknad förlossning.

 

Denna veckan har varit kaos av den värsta sorten. Det började i tisdags då jag hade inplanerat ett extra besök hos barnmorskan för att mäta magen eftersom den låg lite i underkant sist. Hade med mig Charlie dit och vi kolla även lite annat. När det var dags att mäta magen hade den inte växt någonting alls på två veckor... Dock lyssnade vi på hjärtljuden och de låg bra och lilla mini sprattla för fullt. Så barnmorskan bokade in ett extra ultraljud i Skövde dagen efter och vi gick hem.

 

Först var jag ganska lugn, men sedan blev jag jätte orolig. Låg halva natten och fundera och mini kände nog av att jag var orolig för den sprattla hur mycket som helst, vilket i och för sig kändes tryggt. Var som en zombie på jobbet och bara vänta på att tiden skulle gå. Sen när vi väl kom in till doktorn mätte han och greja jätte länge för att se hur stor bebisen troligtvis var, hur näringstillförseln via navelsträngen var och lite annat. Det visa sig att bebisen har avlångt huvud på grund av gener vilket inte är "normalt" enligt den där uträkningsgrejen så mini väger nog lite mer trodde han, men det var i underkant mot vad den ska väga. Vi gjorde en annan undersökning också och sedan fick vi en tid om två veckor igen för nytt ultraljud för att se så mini växer till sig.

 

Egentligen var det tänkt att jag och David skulle åka till Örebro i helgen, bo på hotell, julklappsshoppa och gå ut och äta. Men sedan efter hade vi ingen lust att åka längre. Vi behöver lugn hemmakväll mer än att åka iväg. Så Charlie ska åka till mormor och morfar som planerat men jag och David shoppar i Skövde istället, äter lunch och sedan åker vi hem och har mysig hemmakväll istället.

 

Kändes extra bra att göra så när jag dessutom fick migrän på jobbet igår. De fick följa mig till tåget för jag såg nästan inget och sedan fick David möta mig på andra sidan. Därför är jag hemma idag och kan skriva detta inlägget. Så nu får vi vänta två veckor och hoppas att våran minsta goding har lagt på sig lite mer där inne <3 Växer den bara så är det inget att oroa sig för, då kanske det är en liten bebis helt enkelt.

 

 

Har försökt göra ett inlägg i flera dagar men varje gång jag startat min dator har den fått för sig att göra si så där 150 uppdateringar eftersom David installera om datorn. Typiskt! Just nu har vi tittat ut en restaurang i Örebro som vi ska äta på i helgen när vi åker dit. Jag och David har bröllopsdag på måndag så vi åker till Örebro för lite egentid och julklappsshopping. Charlie ska få vara hos mormor, morfar och morbror. Älskar att man kan söka på vart man ska bo och sedan se vilka restauranger som finns i närheten! Plus att alla har menyer på internet. Det blir grekisk restaurang 5 min från hotellet. Kommer bli så mysigt.

 

Finns det något mysigare än att starta dagen med att ligga ihoptryckta alla tre (fyra?) på en 90-madrass i Cs rum? Nej tror inte det. Jag skulle egentligen ha sovmorgon idag men eftersom C var så trött efter mormors födelsedagskalas igår så sov han så länge att jag hann vakna innan haha. Igår var det även klädbytardag så jag var och fyndade lite till både mini och C.

 

Mini behöver ju inte så mycket grejer eftersom vi har kvar det mesta av Cs saker, men en del som blev fläckigt och inte längre var fint skänkte vi bort. Overallen vi hade till C var konstig i modellen, men eftersom han inte var ute så mycket när han var liten brydde vi oss inte. Mini kommer ju dock få vara ute mer eftersom C behöver komma ut så då har vi skaffat en ny overall. Även införskaffande av strumpor som sitter kvar på foten står på listan! C fick en lite dyrare modell i present så tänkte köpa fler såna i fler storlekar.